Hugos journalistskola
Jag kom in i rantmode nyss på Twitter och började skriva små tweets om vad jag anser vara journalistik, men framförallt vad jag inte anser vara journalistik. Vilket jag tycker är intressant att ta upp, i dagens "nya mediavärld".
Här följer mina tweets i ämnet:
Hugos journalistskola
Jag har en konservativ syn på journalistik. I skrift ska det kunna fällas för brott mot tryckfrihetsförordningen, annars är det ej journalistik.
Journalistiskt arbete följer också de pressetiska reglerna. Vilket diskvalificerar mycket av tex Expressens arbete.
Sammanfattning: att du bloggar gör dig inte till journalist. Inte ens om du sitter med i TV ibland om random saker. Alla är inte journalister.
Om ditt eget namn är skrivet i större typsnitt än rubriken till din text, är risken stor att du inte sysslar med journalistik.
Om du intervjuar i TV syns du inte mer än den du intervjuar. Helst syns du inte alls, om du vill vara journalist alltså.
En journalistisk intervju i text ska endast i extrema undantagsfall vara en berättelse om dig och hur du träffar en person.
I en journalistik intervju ska du kunna utmana en sakkunnig med initierade frågor. Den sakkunnige ska inte utmana dig och din okunskap i ämnet.
Hugos journalistskola, vem hade trott det? Att hålla i skola utan att ha något mandat. Inte särskilt journalistiskt trovärdigt.
Men framförallt: ditt namn är inget varumärke. Du som person är ointressant. Ditt jobb är att göra andra personer och ämnen intressanta.
På förekommen anledning: försök undvik att hamna i blogg/twitter-bråk med folk, för din journalistiska trovärdighets skull.