dunderhugo

Jojjomän!
And slacking days are over!
Jag ska börja jobba. För första gången på två år och två månader.
Gå upp i tillräckligt god tid för att göra kaffe varje morgon.
Inte vara uppe hela natten av ren tristess.
Nu är det dags att ta lite ansvar.
Jag ska återigen valla barn. Vilket var ent ut sagt jättelänge sen jag gjorde. Då var året 2001 och allt, jag menar allt, var annorlunda. Det är först när man tänker aktivt på vem man var för fem år sedan, man inser att den jag var då inte har mycket gemensamt med den jag är idag. Men det känns bra. Jag är nöjd med vem jag är idag. Med små undantag förstås. Ångestnivån var bättre då. Jag hade typ ingen ångestnivå. Jag visste knappt vad det var. Men det kommer väl med åldern kan jag tänka mig.
Nu vet jag vad jag vill bli. Det visste jag inte då. Det är coolt.
Jag var kanske lyckligare då, men det går ju i vågor. Det man inte vet mår man inte dåligt av, och jag visste ju inget då, så jag hade ingen anledning att oroa mig.
Men nu ska jag alltså jobba igen. Jobba på dagis igen.
Jag är mycket nöjd.
Jag har inte alls saknat Stockholm. Jag har inte längtat tillbaka alls. Stockholm blir aldrig min stad, som Håkan säger. Men jag flyttade tillbaka hit för att komma ut och spela. Så det ska jag göra. Och försörja mig på dagarna. Det var därför jag ville jobba på dagis, och inte gå tillbaka till Coop, eller nåt liknande. På dagis skulle jag kunna jobba heltid, och fortfarande orka något på kvällarna. Plus att jag slipper jobba kvällar och helger (aldrig mer).
Och med jobbet kommer lönen. Älskade pengar, vad jag har er saknat!
Jag har fortfarande inte köpt en enda skiva det här året. Det är helt och hållet galet. Men närsomhelst trillar för det första Husarölönen in. Sedan ska ett stipendie på femtusen trilla in. Och sen trillar så småningom min dagislön in. Så jag ska köpa en gitarr. Och skivor. Och gå på konserter. Härliga tider. Whiskey ska jag köpa också. En god en. Och ett säsongskort på bandyn. Sen tänkte jag köpa mig lite kärlek också. Vifta lite med tusenlapparna. Det ska funka, har jag hört...
Imorgon skall nya numret av Groove komma ut. Där är jag med på ett hörn. Eller jag är mest med på skivan som prenumeranterna får, men ”No Good, Girl”. Men det skall även stå en liten text om mig i tidningen. Hoppas jag verkligen. Skulle vara pinsamt om jag inte var med, nu när jag har sagt det till alla.
Det skall bli roligt. Min första officiella utgivning av min musik.
Jag är ju nästan en kändis!